Örtapotek

Medicinalväxter

Vilka blommor och växter finns runtomkring oss och vad står de för? Vad betyder de för dig? Rosen kan ge välbehag med sin doft och maskrosen sprider irritation i takt med dess utbredning i gräsmattan. Men vet du om vilka läkekrafter de vanliga örterna eller ogräset utanför din dörr innehar?

Användning av läkeväxter har en gammal tradition. Redan grottmänniskorna läkte sår och helade sjukdomar med medicin från naturen. Klostrens användning och odlingar av medicinalväxter innefattade stor kunskap på området och många växter fördes hit när kloster byggdes och började verka.

Fram till omkring hundra år sedan fanns det fortfarande en djup kunskap om hur naturen kan bistå oss med läkekraft. Kloka gummor fanns tillhands och kunde göra omslag och dekokter för att läka sår, lindra ryggsmärtor eller stilla blod.

Gingko Biloba Sedan dess har läkekonsten utvecklats och vi vet idag mycket om örters uppbyggnad, hur de fungerar och varför. Den kunskapen används inom läkemedelsindustrin. Verksamma delar framställs på artificiell väg i ren form vilket ger en kraftfullare verkan men som också kan ge biverkningar i större utsträckning.

Det är synd att gå miste om kunskapen om de helande egenskaper som finns bland många växter så nära oss. Människan är och kommer alltid att vara direkt kopplad till naturen. Hur mycket vi än utvecklas teknologiskt. Därför vill jag slå ett slag för att damma av kunskapen om de nyttoväxter som vi redan lever med men ofta förbiser.

Örtapotek

Johannesört

Johannisblöda, Rosmansblod, Mansblod, Satans Flykt, Tolfmannakraft. Alla är gamla namn på denna gyllengula blomma. Namnen tyder på att man redan tidigt använt örten mot depressioner - Satans flykt, och som sårläkande ört – Johannisblöda

Johannesörten är ett godkänt läkemedel mot lättare depressioner. Detta är allmänt välkänt och dess andra goda egenskaper faller därför lätt i glömska.

En av johannesörtens främsta egenskaper är att den är sårläkande. Den är även nervstärkande och stimulerar näringstillförseln till och återuppbyggnaden av nerverna. Nervstärkande örter används bl a när hudproblem orsakas eller förvärras av irritation och stress.

Johannesörtoljan är både smärtstimulerande och anti-inflammatorisk vid utvärtes behandling av muskel- och ledvärk. Som hudvårdsolja ökar den hudens genomblödning, gör den smidig och slätar ut rynkor.

Johannesörten har även en stärkande inverkan på levern. Effekten kan bli så stark att den får levern att snabbare bryta ned läkemedel, så pass mycket att de kan förlora i sin verkan.

En biverkning som kan uppstå vid användning av Johannesört är att man blir känslig mot solljus. Hudutslag och blåsbildning kan uppstå.

Recept på Johannesörtolja:

Johannesörtblommor som helst plockas en riktigt solig förmiddag. De ska vara mer nyblommande än på väg att blomma över.
Olivolja

Hacka örten och lägg de nyplockade blommorna i en liten glasburk och häll på oljan.

Skruva på locket och ställ oljan på ett fat i ett soligt fönster.
Låt oljan stå i fönstret i en vecka och vänd på burken en gång om dagen.
Sila av blommorna och häll tillbaka oljan i burken och låt den stå kvar i fönstret ytterligare två veckor och fortsätt vänd på burken en gång om dagen.

Vänderot

Vänderoten var känd som läkeväxt redan i den grekiska läkekonsten, men användningsområdet var annorlunda än idag. Den användes då mot hosta och astma, mot väderspänningar, som ett smärtlindrande medel och utvärtes mot huvudvärk. På 1700-talet började den användas för besvär som än idag har giltighet, som sömnmedel, nervösa magtarmbesvär med krampliknande buksmärtor, nervösa symtom vid klimakteriet, som ett lugnande medel och mot muskelspänningar.

Idag är örten ett av de vanligaste naturmedlen mot lättare oro, nervositet och sömnsvårigheter. Den finns att köpa i hälsokostbutiker men den förekommer ibland även i vanliga livsmedelsbutiker, då oftast under dess latinska namn, Valeriana officinalis. Valerina Forte är ett exempel på tabletter med vänderot.

Det finns en omfattande forskning över valerianans verkan som styrker följande effekter: lugnande, sömnbefrämjande och kramplösande.

Den användbara växtdelen på örten är dess rot. Enklast är dock att inta de färdiga örttabletter som finns att köpa men du kan även dricka örtte gjort på den torkade roten.

Daggkåpa

De stora vattendropparna som samlas i bladen under natten har givit daggkåpan dess svenska namn. Denna vätska var en gång i tiden högt skattad av alkemisterna som använde den, under namnet himmelsvatten, i sitt sökande efter de vises sten. Örtens latinska namn, Alchemilla vulgaris, kommer härav.

Örten innehåller garvämnen som gör den sammandragande och bra vid sårläkning. Hildegard av Bingen ordinerade växten bl a på svårläkta sår.

Forskning visar att daggkåpa stärker kroppens elastiska vävnader genom att hämma enzymets elastas nedbrytning av elastin. Under 1600-talet och länge därefter trodde man att daggkåpans sammandragande verkan var så stor att den rentav kunde återställa förlorad jungfrudom och ge ny fasthet åt slappa bröst.

Idag används daggkåpan främst som ett örtte mot smärtsamma menstruationer, flytningar och livmoderframfall.

Pilträd

Pilträdets bark har använts sedan årtusenden mot feber och värk, särskilt mot reumatiska besvär som led- och muskelvärk samt gikt. Barken har använts vid så vitt skilda besvär som smärtsamma menstruationer och sömnlöshet vid oro.

Pilträdsbarken är naturens Magnecyl, och liksom dagens acetylsyrepreparat är lite av ett universalmedel mot värk och inflammationer, så gäller samma sak för pilträdsbarken. Pilträdets bark innehåller salicin, som av levern omvandlas till salicylsyra, och då har vi ett ämne som lindrar både värk och inflammationer.

Det finns färdiga preparat innehållande salixbark (latinska namnet är Salix Alba) att köpa. Men du kan även göra en egen dekokt genom att ta 1-2 tsk torkad och finfördelad pilträdsbark och hälla över en tekopp kokande vatten.

Örtte vid menssmärta

Daggkåpan är som sagt en användbar ört vid menssmärta då den har en kramplösande och livmoderstärkande egenskap. En annan ört med samma egenskaper är hallonblad.

Här är ett recept på örtte vid menssmärtor med krampaktig karaktär.

1 del daggkåpa

2 delar hallonblad

1 del pilträdsbark

Blanda lika mängd daggkåpa och pilträdsbark samt dubbla mängden hallonblad.

Ta 2 tsk av örtblandningen till en tekopp.

Häll på kokande vatten. Låt dra 5-10 min.

Drick som mest 3 gånger/dag vid smärtsymtom.

Vårörter

Vårens första örter ger oss en kroppslig vårstädning. Dessa örter kallas inom naturläkekonsten för blodrenande örter. Blodrenande är ett ålderdomligt begrepp som fortfarande förekommer men som är något missvisande. Blodet renas inte utan kroppens vävnader rensas på bl a miljögifter och ämnesomsättningsprodukter genom att renande funktioner hos njurar, lever, hud, mjälte och tarmar stärks.

Maskros

Maskrosen är alltså en blodrenande ört. Den är särskilt lämplig för att rensa ut gifter från den luckra bindväven, mesenkymet. Den luckra bindväven i kroppen är ett slags klister som väver samman kroppens celler i ett nätverk av fina proteintrådar. Förutom att binda samman cellerna har den också funktionen att lagra gifter som kroppen inte har klarat av att få ut. Vid stora gifthalter får man lätt inflammationer. Maskrosens egenskaper främjar kroppens förmåga att rensa bindväven på dess gifter. Den har också en utrensande effekt på organ som lever och njurar.

Förutom detta så anses maskrosen vara kylande, allmänt stärkande, leverstärkande, lymfstärkande, galldrivande och matsmältningsstärkande.

Växten kan användas vid alla typer av kroniska inflammationstillstånd, t ex i hud och leder, för att driva ut gifter ur kroppen. Som allmänt stärkande vid svaghetstillstånd efter sjukdom. Kan ingå i de flesta örtteer, för att stödja utrensning.

Använda delar är blad och rot. På våren har bladen en mildare smak och de späda bladen är goda i sallader. Rötter kan skördas under hela säsongen.

Försiktighet vid gallsten, diabetes och blodförtunnande medicinering.

Brännässla

Brännässlan är en järnrik växt som också innehåller mycket C-vitamin. Förutom att den är rik på dessa mineraler och vitaminer så stimulerar den näringsupptagningen så att näringsämnen från övrig föda tas upp bättre av kroppen. Dessa egenskaper gör att brännässlan är väldigt bra att använda vid blodbrist.

Brännässlan har även god verkan vid inflammatoriska reumatiska besvär genom att den hämmar frisättningen av kroppsegna ämnen (cytokiner) som framkallar inflammation.

Nässelsoppan är välbekant för många av oss och tillagas på de små skotten av plantan. Nässlorna kan även väl användas i annan matlagning. Prova nässelpesto, använd skotten i sallad eller tillsammans med frukt och bär i en vitaminrik smoothie.

Plocka även nässlor och lägg på tork. Ta de första små skotten eller toppskotten av plantan. Den torkade nässlan strös över mat, sallad eller morgongröten. Bra för alla men särskilt för dig med järnbrist.

Hela plantan ovan jord kan användas speciellt när plantan torkas och används i örtteer. För matlagning ta gärna toppskott och fina blad. De första skotten på våren är de mest delikata med störst näringsinnehåll.

Björk

Att dricka saven från björken tidigt om våren används som en stärkande vårkur. Förr blandade man den i mat eller dryck och sa att man ”drack märg i benen”. Saven sågs som trädens blod och till och med som deras själsform. Vilket antyder att man ansåg den stärkande på såväl kropp som ande.

Ett lättare sätt att ta tillvara på björkens egenskaper är att plocka bladen och brygga te på dem. Björkblad ordineras ofta i naturläkekonsten. De är vätskedrivande och kan användas till att ”spola rent” njurarna.

En av dess främsta funktioner är att de löser upp slaggämnen i bindväven, främst urinsyra, men även andra slaggämnen som kan fällas ut som saltkristaller, särskilt i muskler och leder och förorsaka kronisk led- och muskelvärk. Detta hjälper vid blåskatarr, njurgrus och motverkar uppkomsten av njursten samt lindrar vid reumatiska besvär.

Blodrenande/blodstärkande vårkur

Lägg till dessa örter i dina måltider under ett par veckor. Tillsätt maskrosblad i sallader. Strö hackad, färsk eller torkad, brännässla på maten och brygg te på björkblad och drick det till. Tillsammans ger örterna en utrensande vårstädning i kroppen och bygger samtidigt upp blodets järnhalt och hjälper kroppen med att ta upp näring från föda.

Skörd

Du bör tänka på när och var du plockar de örter du vill använda. Att inte använda örter som växt intill vägrenar där de utsatts för avgaser förefaller naturligt. Men för att få ut så mycket som möjligt av de verksamma ämnena och få starka och friska exemplar av plantan är det några saker du kan tänka på.

Se till var växterna trivs och växer naturligt. Skuggälskande örter ska t ex plockas på skuggiga platser.

Blad och plantor ovan jord skördas med fördel på morgonen/förmiddagen då växtkraften i plantan stiger uppåt.

Skörda blad innan örten går i blom. Det finns dock vissa undantag.

Blommor skördas när de nyligen slagit ut.

Frön ska vara helt mogna när de skördas.

Rötter skördas oftast på vår eller höst. Maskros kan dock tas under hela växtsäsongen.

Örter i juletid

Decembermånaden, perioden då vi har våra allra mörkaste dagar men också tiden då det vänder.

Många av de örter och kryddor som vi använder oss av i den traditionella julmaten har liknande egenskaper. Vintern och kylan tär på oss och vi tar till värmande och cirkulationsstimulerande örter. Vi behöver även stimulera matsmältningen och hjälpa till att balansera en mätt och däst mage efter intag av diverse godsaker på julbordet.

Saffran

Saffran är den dyrbara kryddan som det krävs minst 100 000-150 000 krokusar, som måste plockas och rensas för hand, för att utvinna ett kilo torkad ört. Den har gett färg till mycket exklusiva tyger som sen har prytt grekiska kungar, kejsaren av Kina och i Rom var det den finaste färgen efter kejserlig purpur. Det är även en andlig färg och används i Indien av både hinduistiska och buddhistiska munkar.

I Kina menar man att anden, shen, bor i hjärtat. Saffran har egenskapen att den öppnar upp förbindelsen till ditt hjärta. Öppnar för andlig medvetenhet och hjärtats önskan. Saffransblomman har i den kristna kyrkan symboliserat osjälviskhet och ödmjukhet och för övrigt i Europa också kärlek och magi.

Vad står julen för? Är det inte en tid för gemenskap, medkänsla och givmildhet. Så ät lussekatten med välbehag och låt den påverka ditt hjärta. Ge eftertanke till vad ditt hjärta och din medkänsla vill säga dig.

Saffran är också lugnande, kramplösande och menstruationsökande och anses bra vid melankoli. Även bra vid sömnproblem.

"Ge den sömnlöse saffran i maten, det gör att sova", sägs i svenska klosteranteckningar från 14-1500-tal.

Ett recept att ta till är att värma upp en nypa saffran i mjölk och dricka.

Men örten är också giftig i för stora doser. Den har tidigare använts som abortivum och gett svåra och ibland dödliga förgiftningar. För det krävs ordentliga doser. Gravida kan utan risk äta upp till 1,5 gram om dagen, först 10-20 gram dödar en vuxen.

Historiskt sett så förknippades den gula färgen med solen och visade enligt signaturläran (läran om att lika botar lika) att saffran kunde användas vid leversjukdomar bl a gulsot, men det ansågs länge vara bra för det mesta och särskilt som afrodisiakum.

Kanel

Kanel är en värmande ört som stimulerar cirkulationen i kroppen. Genom den ökade blodcirkulationen ökar syre- och näringstillförseln till vävnaderna, liksom tillgången på vita blodkroppar. Ämnesomsättningsprodukter förs lättare ut ifrån vävnaderna. Pga den cirkulatoriska effekten är kanel bra för personer som är kall i armar och ben, händer och fötter. Även för dem som har problem med kärlkramp. Den är också bra vid ödem, svullnader i kroppen.

Kanel är karminativ vilket innebär att den driver ut gaser och har en lugnande verkan på matsmältningsapparaten och stimulerar tarmperistaltiken. Detta innebär bl a att den lindrar vid illamående, även graviditetsillamående.

Svenska beskrivningar av maträtter med kanel finns från 1200-talet. Välbärgat folk i Europa kryddade all slags mat med kanel ungefär som i dagens indiska matlagning, där kanel ofta ingår i currypulvren.

Kanels innehåll av kumarin kan i stor mängd ge leverskador. Normal konsumtion av kanel är inte farligt.

Ingefära

"Äter man ett stycke ingefära varje morgon får apotekaren dö av hunger", lyder ett kinesiskt talesätt.

Ingefära "stärker magen" och det är en av ingefärans mest kända dygder idag. Magens hälsa utgör också grunden för vårt allmäntillstånd. Lugn och ro i magen ger ett stabilt center och grunden för en harmonisk människa.

Ingefärarot är kramplösande och matsmältningsstimulerande och har traditionellt använts vid kolik, knip, gasbildning och andra matsmältningsproblem och den kan förebygga och bota illamående och åksjuka. Roten är också värmande genom att sätta fart på blodcirkulationen. Dess värmande och aromatiska egenskaper som hjälper till att lösa stagnation i magen (matsmältningsproblem), har även en mental påverkan och hjälper till att bearbeta och lösa upp stagnation som kommit av alltför många obearbetade intryck.

Ingefäran är ett förkylningsmedel och utmärkt att ta till vid tidiga förkylningssymtom. Men även i ett senare skede i förkylningen är den användbar och då framförallt för sin slemlösande effekt och för att den är kramplösande på luftvägarna och antiseptisk.

Andra egenskaper är att den sänker blodfetter, blodsocker och kolesterol. Den minskar ledsmärtor och ökar rörligheten i lederna.

Greker och romare betraktade ingefära som ett allmänt motgift och inom kinesisk medicin anses ingefäran jämna ut andra örters påverkan och lugna allt för stark inverkan på kroppen och då framförallt i magen.

Andra kryddor vi använder mycket i jultider som kardemumma och kryddnejlika har även de en matsmältningsstimulerande verkan.

Det gamla påståendet att vi blir snälla av pepparkakor kan ha att göra med att den lindrar en ond eller illmående mage och mår magen bra blir vi också gladare och snällare.

Hösten är här

Den soliga och varma perioden går in i en omvandling när stråk av kyla drar in. Höstvindar blåser och färger runt oss förändras.

Vi går in igen i våra hus, in i våra arbeten. Sommarens lätthet har förhoppningsvis gett oss vila och nu kräver vi mer fokus av oss själva när vi återigen tar oss an arbete, uppgifter, utmaningar.

Förändringen i temperatur och vindars omruskande gör oss mer utsatta för förkylningar. I naturens apotek finns både förebyggande örter att hämta samt örter som påskyndar tillfrisknande.

Röd solhatt, Echinacea Purpurea

Denna ört är godkänd som naturläkemedel för lindring av förkylningssymtom. Forskning har kunnat visa att den verkar på ett flertal olika sätt, den är bl a svagt antibiotiskt verksam, stimulerar lymfkärlens motorik och aktiverar vita blodkroppar för att äta upp bakterier och virus. Den stimulerar antikroppsproduktion, stimulerar sårläkning och är smärtlindrande.

Örten höjer immunförsvaret kortsiktigt. Den är bra att ta när man känner de första förkylningssymtomen eller när man är utsatt för förkylningsvirus av människor runtom sig.

Echinacea finns att köpa i hälsokostbutiker i flytande form, som tabletter eller som ört.

Vitlök

Har en antibiotisk verkan både mot bakterier och svamp samt stärker immunförsvaret. Är därför bra för att förebygga mot och motverka förkylningar. Anti-inflammatorisk och kärlvidgande. Vitlök sänker även kolesterol, blodtrycket och blodsockret.

Ät vitlöken rå. En av de viktigaste substanserna i vitlöken, allicin, bildas först när vitlöken sönderdelas. Ämnet är dessutom värmekänsligt och stora mängder av ämnet går förlorat vid upphettning.

Teer mot förkylning

Här är två exempel på örtteer att ta till när förkylningen slagit till. Ta en kopp tre gånger dagligen under högst två veckor.

Förkylning med halsont och eller hosta.

Blanda lika delar av örterna. Ta 2 tsk till en kopp. Låt dra i kokat vatten i 10 min. 3 koppar dagligen.

Pepparmynta - Är feberreglerande, löser slem i luftvägarna, antibakteriell. Pepparmyntan innehåller mentol vilket har en lokalbedövande verkan. Bra vid halsont.

Kamomill - Är perifert kärlvidgande och framkallar svettning vilket anses vara bra vid en begynnande förkylning. Något som också stärks av forskning. Inflammationshämmande och lindrar vid irritation i luftvägarna. Bakteriehämmande.

Timjan - Bakterie- och virusdödande. Vidgar luftvägarna och verkar kramplösande vid rethosta.

Salvia - Namnet Salvia kommer från latinets salvere, som betyder hela, bota och syftar på örtens lindrande verkan på slemhinnekatarrer. Örten är bakteriedödande och har även en virushämmande verkan och är därför bra vid hals-och luftrörskatarrer.

Isop - Löser slem, lindrar hosta och är bakteriedödande. Är perifert kärlvidgande och svettdrivande.

Förkylning med feber

Det här teet har verkan mot förkylningar pga dess svettdrivande effekt vilket påskyndar kroppens utrensning. Se till att dricka teet riktigt varmt.

Blanda lika delar av örterna . Ta 2 tsk till en kopp. Låt dra i kokat vatten i 10 min. 3 koppar dagligen.

Fläderblom - Svettdrivande och perifert kärlvidgande

Lindblommor - Svettdrivande och ökar kroppens allmänna infektionsförsvar.

Pepparmynta - Feberreglerande, löser slem i luftvägarna, antibakteriell. Pepparmyntan innehåller mentol vilket har en lokalbedövande verkan. Bra vid halsont.

Källor:

”Våra läkande växter” Raimo Heino

”Örtapoteket” Janne Hallqvist

”Örtmedicin – Naturens läkande kraft” Mic Mc Mullen

"Combining Western Herbs and Chinese Medicine"

www.shenet.se

Låt örterna hela / Frida Larsson

Har en antibiotisk verkan både mot bakterier och svamp samt stärker immunförsvaret. Är därför bra för att förebygga mot och motverka förkylningar. Anti-inflammatorisk och kärlvidgande.

Vitlök sänker även kolesterol, blodtrycket och blodsockret.

Ät vitlöken rå. En av de viktigaste substanserna i vitlöken, allicin, bildas först när vitlöken sönderdelas. Ämnet är dessutom värmekänsligt och stora mängder av ämnet går förlorat vid upphettning.